The residency Room, stage, salon, balcony / Nyxxx takes place at Laholms teater, during September & December, 2019. Open rehearsals:
Free entrance.
Check out the site – turning into a fanzine with text by Sarah Melin, Linus Lundberg, et c.
Exet försvinner spårlöst redan första dagen i sin nya högstadieskola. Ingen av de vuxna verkar bry sig och det blir klassens (publikens) uppgift att lösa mysteriet. Nyxnäs, det lilla samhället där allt utspelar sig, visar sig vara en rakt igenom korrupt plats på jorden. En plats där varken poliser, journalister, rektorer eller mammor drar sig för att muta, svika eller bedra sin omgivning för att få det de vill. I jakten på sanningen konfronteras publiken med människor som på olika sätt bär skuld till Exets försvinnande. En jakt som till slut blir en kamp på liv och död.
Denna hybrid av teater- och spelupplevelse handlar om att vara ung idag, om förtroenden, förändring, relationer och svek. En spännande, dråplig och relevant föreställning för tonåringar och unga vuxna. Föreställningen är ett samarbete med Skvaderns Gymnasium i Sundsvall och Härnösands Gymnasium och spelas för högstadieelever i hela länet.
Manus, regi och speldesign: Nyxxx – Ebba Petrén och Gabriel Widing
Scenografi/ljus: Kerstin Weimers
Dramaturg: Alexandra Loonin
Kostymidé & maskdesign: Ebba Petrén, Gabriel Widing och Kerstin Weimers
Programmering: Pusselbit Games – Leo Låby och Erik Blåsjö
Dramapedagog: Siri Sandström
Medverkande: Åke Arvidsson, Ellen Hennig, Victor Wigardt
You take care of the dolls. The dolls will take care of you.
Meet the twelve talking dolls. They scream, cry and comfort, threaten and pray, seduce and order, invoke and plead, explain, hypnotize, confess and terrorize. As an audience member you can pick the dolls up and hold them, take care of them and manipulate them. Or just listen. Together with the other participants in the piece, you create the condition that enables the dolls to appear as a part of your human kinship.
The doll is a thing, but also a body. It has arms and legs, eyes and mouth. When you look at the doll, it returns the gaze. It is speaking and singing. It becomes one of all these objects that ting and pling around you, demanding different types of response. We can have feelings for the doll, tenderness and care, but also nervosity or unease. It is in a borderland creature between life and death. The doll is undead. And it wants something from you.
The piece presents unique handmade stoneware dolls equipped with responsive but pre-recorded voices belonging to twelve different actors. The voices create a polyphonic soundscape that the participants enter, shape and are shaped by. They can also choose to just listen and watch.
Here, a door opens to a playful and eerie world where the dolls are in power precisely through being dolls.
Idea, text, composition, dolls: Nyxxx Voices: Nyxxx, Adriana Aburto Essén, John Alexander Eriksson, André Nilsson, Ellen Norlund, Benjamin Quigley, Francisco Sobrado, Ylva Törnlund and Malou Zilliacus. Costume design: Sofia Luna Carpentry: Johan Andrén
De skriker, gråter och tröstar, hotar och ber, förför och beordrar, åberopar och bönar, förklarar, hypnotiserar, bekänner och terroriserar. Som publik kan du plocka upp och hålla dockorna, svara dem, ta hand om dem och manipulera dem. Eller bara lyssna. Tillsammans med de andra deltagarna i verket skapar du förutsättningen för att dockorna ska framträda som en del av er mänskliga gemenskap.
Dockan är ett ting, men den är också en kropp. Den har armar och ben, ögon och mun. När du tittar på dockan tittar dockan också på dig. Den talar och sjunger. Den blir ett av alla objekt som plingar till, som kräver olika former av gensvar. Vi kan få känslor för dockan, ömhet och omsorg, men också nervositet eller oro. Den befinner sig i ett gränsland mellan liv och död. Dockan är odöd. Och den vill dig något.
Verket presenterar unika handgjorda dockor i stengods försedda med responsiva men förinspelade röster, som härstammar från tolv olika skådespelare. Rösterna bildar ett polyfont ljudlandskap som besökarna träder in i, formar och formas av. De kan också välja att lyssna och betrakta.
Här öppnas porten till en lekfull och kuslig värld där dockorna, i egenskap av just dockor, sätter tonen.
Verket är skapat med stöd av Kulturbryggan.
Idé, text, komposition, dockor: Nyxxx (Elize Arvefjord, Tova Gerge, Ebba Petrén, Kerstin Weimers, Albin Werle, Gabriel Widing)
Snickare: Johan Andrén
Kostymör: Sofia Luna
Röster: Nyxxx, Adriana Aburto Essén, Ellen Norlund, Benjamin Quigley, Francisco Sobrado, Malou Zilliacus med flera.
I höst kommer Nyxxx att göra två verk med en ensemble bestående av tolv talande dockor. Den första premiären är en klassrumsföreställning som kommer att turnera med Scenkonst Sörmland.
Klassen får besök av de tolv talande dockorna. Är dockorna döda saker, eller lever de? Något är iallafall säkert – de har känslor. De kan tala, ropa och sjunga ut vad de vill. Om inte klassen griper in kanske de kommer fortsätta skrika i all evighet.
Tolv talande dockor: Känslorna handlar om att ta hand om saker och att få känslor inför dem. Det handlar också om saker som själva tycks ha en vilja och varför det är kusligt när saker får liv.
Till klassrummet kommer två av konstnärerna från Nyxxx, som gjort föreställningen. Det är inte de som spelar föreställningen – det gör klassen tillsammans med de talande dockorna.
Denna föreställning kommer att turnera i de sörmländska skolorna (årskurs 4-årskurs 6) under läsåret hösten 2018 och våren 2019. Premiär 24 september.
Dockmakare: Albin Werle
Ljuddesign & komposition: Elize Arvefjord
Kostymör: Sofia Luna
Snickare: Johan Andrén
Röstregi: Ebba Petrén
Text: Tova Gerge, Gabriel Widing med Nyxxx
Röster: Adriana Aburto Essén, Elize Arvefjord, John Alexander Eriksson, Tova Gerge, Ellen Norlund, Ebba Petrén, Benjamin Quigley, Yvonne Rock, Francisco Sobrado, Gabriel Widing, Malou Zilliacus
Spelledare på turné: Adriana Aburto Essén, Francisco Sobrado, Ebba Petrén, Gabriel Widing
Tack till: Elektronmusikstudion (EMS), Celsius Projects Malmö, Det Kongelige Danske Kunstakademiet
Albin Werle, ‘Ten Spells for Humanity or A Poison Dart for the Ruling Class’, 2018. Installation view, Kunsthal Charlottenborg, 2018. Photo by David Stjernholm.
Nyxxx: Rumour says you are done with your MFA at Kunstakademiet. Tell us about your what you are showing at the degree show!
Albin: I’m showing a piece called “Ten Spells for Humanity, or A Poison Dart for the Ruling Class”. It consists of a series of games in different materials, such as stoneware, porcelain, iron, textile and stainless steel. Each game is centered around an existential risk facing humanity, and all games are collaborative rather than conflict oriented.
Nyxxx: Is it possible to try the games at the exhibition?
Albin: Every Wednesday between 17-19 I’m in the Kunsthal meeting with the visitors to the exhibition. If they like, we play the games, or we talk about them or do something completely different. During that time, it is free admission.
ADVOKATEN, VAKTEN Lisbeth Johansson – LENI Dasha Nikiforova –DOMSTOLSREPRESENTANTEN David Lindström – K Viktoria Folkesson – HASTERER, BLOCK Mikael Dahl. Foto: Amelia Bordahl
Inför premiären av Processen nu 17 mars skrev vi följande:
Kafka är en författare som knappast romantiserar upprorets potential, varken i allmänhet eller i Processen. Vår iscensättning av Processen har tagit fasta på upprorets problem, och gestaltar två olika förhållningssätt till domstolen – symbiosen och motståndet. Processens skildring av individen som del av och i spjärn mot något sorts mänskligt system har lett oss till att föra samman två olika konstnärliga format – ett traditionellt sceniskt berättande och ett deltagande hörlursverk.
Det traditionella scenberättandet följer Ks försök att begripa processen och göra sig hörd av domstolen. Att i någon bemärkelse ha kontroll över sin process kanske är möjligt för den som gör sig till vän med domstolen, uppgår i den. Att hävda sin oskuld – som K åtminstone inledningsvis försöker göra – är en helt annan sak. Att K vägrar samarbeta gör henne omöjlig till den grad att inte längre spelar någon roll om det finns en skuld.
Den deltagande publiken får samtidigt ta del av domstolens perspektiv. De inspelade instruktioner som utgör hörlursverket erbjuder en tillhörighet som K saknar. Och att tillhöra domstolens kollektiv handlar inte enbart om lydnad. Det handlar också om att kunna slappna av, vila i sin roll och tolka de instruktioner som kommer till en, göra dem meningsfulla och genom dem skapa ett sammanhang.
Dessa parallella förståelser av Processen förändrar också vår blick på teaterformatet. Både skådespelare och deltagande publik följer ett manus som låter dem berätta om Processen. Men för den deltagande publiken är instruktion och handling åtskilda. De lyssnar först och agerar sedan. Skådespelarna får anpassa sig. Samtidigt tycks skådespelarna, som ju har fått sina instruktioner under repetitionerna, ha en helt annan frihet i uttrycket. Att deltagande publik och skådespelare möts på scenen på detta sätt ställer frågor om frihet och ansvar i förhållande till det egna agerandet. Vad är det att vara skådespelare? Vad är det att följa instruktioner? Vad är det att vara eller ha en kropp i rörelse? Vad är det att med sin handling bidra till något som en inte överskådar?
Varken inifrån- eller utifrån-perspektivet ger fullständiga svar på vad domstolen är och hur lagen fungerar. Processen pågår alltid någon annanstans, den drar sig undan vår blick, är aldrig avgjord.
Välkommen att fortsätta utforskandet, i salongen eller på scenen.
Tova Gerge, Ebba Petrén, Ragna Wei, Gabriel Widing
Kliv in i Kafkas huvud tillsammans med scenkonstkollektivet Nyxxx, när en av världens mest kända och absurda kriminalgåtor spelas med dubbla perspektiv. K häktas plötsligt en morgon för okända brott av vakter från en okänd domstol. Det är början på en mardrömslik färd genom ett rättssystem där alla regler kan förändras, ingen är huvudansvarig och domstolens rättvisa är lika svårdefinierad som den är allsmäktig.
Du kan antingen se pjäsen som vanlig betraktande publik eller köpa en av våra 12 exklusiva guidade platser, där du med hjälp av instruktioner i hörlurar får stiga in i Kafkas suggestiva värld och bli omsluten av konstverket. Tillsammans undersöker vi en personlig och kollektiv skuld genom dubbelt perspektiv. Ska individens röst alltid höras eller är majoritetens trygghet viktigare? Vilka är vi som står bredvid och ser K drivas in i en byråkratisk återvändsgränd? K är väl trots allt skyldig…?
PREMIÄR 17 MARS 2018, Borås stadsteater, Lilla scen.
Av: Tova Gerge, Ebba Petrén och Gabriel Widing, baserad på Franz Kafkas roman
Idé och regi: Ragna Wei
Hörlursmanus och samregi: Ebba Petrén och Gabriel Widing
Dramatisering: Tova Gerge
Scenografi: Erika Magnusson
Koreografi: Damjan Kecojevic
Skådespelare: Viktoria Folkesson, Mikael Dahl, Dasha Nikiforova, David Lindström, Lisbeth Johansson
Teatr Weimar och Malmö Dockteater hälsar:
Det finns allt färre offentliga forum för ett fördjupande samtal om teater och scenkonst. Utrymmet på kultursidorna har krympt de senaste åren, och i teaterns recensioner ryms djupgående analyser kring konstnärliga val och metodfrågor allt mindre. Därför startar Teatr Weimar och Malmö Dockteater en serie samtal om teaterns metoder och berättande med konstnärer som är intresserade av en undersökande scenkonst. Samtalen kommer att utgå från en nyfikenhet inför konkreta frågeställningar i den konstnärliga praktiken (ofta med anknytning till specifika föreställningar), men samtidigt vara öppna för en intresserad publik. Tanken är att samtalen kan vara ett sätt att öppna upp för ett gemensamt tänkande kring vad ny scenkonst är och kan vara.
I en krönika i Expressen från tidigare år efterlyser teaterkritikern Maria Edström en estetikens återkomst till teatern. Hon menar att inga teatrar idag skriver några estetiska manifest och att konsten därigenom reduceras till välbekanta speglingar av det vi redan vet. I boken Teaterrapport: Malmö (2008) publicerade Teatr Weimar ett manifest för sin konstnärliga verksamhet i tio punkter. Det var ett att försöka ringa in teaterns förhållande till dramatiskt skrivande, till skådespeleri och att definiera synen på teatern utifrån ett kritiskt perspektiv. På samma sätt utgår PotatoPotato från ett manifest i sin verksamhet och på Nyxxxs hemsida så finns det, om inte ett manifest, så en sida med fördjupande texter som söker definiera konstnärliga överväganden kring den egna verksamheten. Med utgångspunkt i Maria Edströms artikel och Teatr Weimars, Nyxxxs och PotatosPotatos texter kring sin egen verksamhet för vi ett fördjupat samtal om teaterns metoder och berättande.
Gäster: Freja Hallberg och Ebba Petrén. Samtalsledare: Jörgen Dahlqvist
IAC/THM, Bergsgatan 29-31, Malmö den 5/9 kl 19.30
Tova Gerge and Gabriel Widing from Nyxxx introduce a work-in-progress couple meditation on matter and time, inspired by interviews with Japanese bondage artists. This podcast is part of a research for a coming piece, and it is made for participation rather than just listening.
To perform the meditation, you need a partner, two ropes (6-8 meters long, 5-6 millimetres thick) and a calm place where you can sit down together.
Podcast: Play in new window | Download
Powered by WordPress & Theme by Anders Norén