Mörkret framträder i Nattens Gudinna

Just nu arbetar Nyxxx med Nattens Gudinna, ett deltagande scenkonstverk som har premiär 26 januari 2017 på Uppsala stadsteater. Den 21, 22 och 23:e februari har vi föreställningar som vem som helst kan boka – kom!

dscf2100

Om handens roll

Med Nattens Gudinna önskar vi göra publiken uppmärksam på handens betydelse. Handen är viktig, både i konkret och symbolisk bemärkelse. Det är handen som sträcker sig efter mat, andra människor, det okända. Handen är en sorts gränsvarelse, placerad mellan oss och världen. Den gör världen begriplig och påtaglig. Den förbinder oss med yttervärlden. Den är symbol för kamp, arbete och strid, samtidigt som den är symbol för känslighet och närhet. Handen är också en ingång till politiska frågor om vad det innebär att handla och ingripa i ett skeende.

I Nattens gudinna blir handens välkända rörelser någonting publiken tillsammans får upptäcka på nytt. Föreställningen är en filosofisk undersökning av handens möjligheter, och i förlängningen av vad det är att vara en kropp i världen.

image1

Om mörkrets roll

Vi bjuder ofta in personer från den tänkta publikgruppen som en del av den konstnärliga processen. I ett möte ställde vi frågan: “Vem tror ni att Nattens gudinna är?” De i gruppen tittade på varandra och svarade: “Det är väl vi?”

De har rätt. Nattens gudinna är inte en gestalt som framträder i föreställningen. Nattens gudinna är en sorts okänd eller inneboende möjlighet för någonting nytt att framträda. Till exempel känslan av att en grupp människor tillsammans kan vara Nattens gudinna.

I föreställningen säger vi att lera bär ett mörker på insidan. Leran skulle kunna vara vilken sorts materia som helst, och den är som vilken materia som helst föränderlig till sin form. Vi tänker att natten, mörkret och det dolda finns i allting. Mörkret är inte en hot, utan en möjlighet – en tid och ett rum där drömmar samlar sig, det okända får sträcka ut sig och återhämtning är möjlig.

image2

Om föreställningens form

Nattens gudinna bjuder in publiken till ett sorts tempelrum, men utan religiösa pretentioner – här står den kroppsliga kontakten med den materiella verkligheten i centrum.

I små grupper rör sig publiken stillsamt och eftertänksamt mellan olika platser i rummet, tydligt instruerade av skådespelare och talande dockor. Publiken får landa i situationer som aktiverar händerna på olika nivåer; socialt, politiskt och intimt.

Om skådespelarna

Med och utvecklar, förvaltar och spelar föreställningen är Mira Andersson, Ellen Norlund, Francisco Sobrado och Johan Stavring. Vi är glada över att i det här verket få arbeta med skådespelare, inte minst för att det öppnar vårt sätt att tänka och förklara vårt tänkande. Det blir en annan sorts dialog i arbetsprocessen än när vi samtalar bara inom Nyxxx. En del av den dialogen handlar också om ett gemensamt arbete för att skådespelarna själva ska känna att de har makt och inflytande över det material vi ger dem. Vi arbetar bland annat med verktyg från processen kring känsloarbete som finns beskriven i Att delta på djupet – här är en podd Nyxxx gjort om den boken.

/Tova Gerge & Gabriel Widing för scenkonstkollektivet Nyxxx

Post a comment

You may use the following HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>